Magisk inramning när Leksand fick drömstart

Det är precis så här hockey ska vara. Trots att Västerås gjort sina försök att försköna Rocklundahallen får den ändå fortfarande klassas som en av de sista ladorna vi har kvar på elitnivå i det här landet, och det är inte menat som någonting negativt. Ikväll fylldes dessutom denna lada till bredden och på de båda kortsidorna fanns två klackar som tillsammans piskade upp stämningen ordentligt. De första fem minuterna i den första perioden var bland det bästa jag upplevt läktarkamp-mässigt på flera säsonger. Lägg därtill två jämna lag på isen som båda direkt visade att man inte tänkt vika ner sig den här kvällen. Ja, ni fattar – den här matchen hade alla ingredienser som behövs.

När jag skrev för superstars.nu säsongen 12/13 satt jag under alla mina besök i Leksand i grundserien på pressläktaren, men när det blev kval klev jag ner på norra. Detta för att mina nerver inte klarade av att sitta däruppe och vara neutral. Jag intalade mig själv före den här matchen att jag nu blivit äldre, skrikit ur mig allt på stången under ett gäng säsonger och nu var redo för att lugnt luta mig tillbaka och följa matchen utan att brusa upp. Haha, knappast va? Detta var bland det värsta jag varit med om, att sitta här och se en match där så mycket stå på spel och inte få skrika ut min ångest tillsammans med mina vänner på bortastå.

Annons


Jaja, till matchen. I en Cmore-intervju innan nedsläpp sa Roger Melin att man inte skulle fokusera för mycket på Västerås. Han sa det nog fem gånger på den ett par minuter långa intervjun. Leksand ville med andra ord styra och ställa matchbilden själva. Det gjorde man också inledningsvis. Linus Persson fullföljde alla situationer i inledningen och satte in ett par markerande tacklingar som visade att ”tja, vi är här nu”. Denna typ av tacklingar har vi inte sett många gånger den här säsongen, så det var väldigt välkommet. Västerås kom in i matchen mer och mer, och när första 20 var färdigspelade (mållöst) var känslan ändå att det var en liten fördel för hemmalaget som de båda lagen gick ut i omklädningsrummet.
– Vi kontrollerar det bra och får matchen dit vi vill, möjligtvis att vi kan bli lite rakare mot målet, sa Jon Knuts till Cmore i paus vilket gjorde mig lugn inför mittenperioden.

Gå rakare på mål var orden och rakare på mål gick man direkt i inledningen av andra. Det var just tack vare detta man fick med sig ett powerplay efter bara en och en halv minut, ett powerplay som resulterade i matchens första mål. Efter att Leksand spelat runt pucken i anfallszon ett tag tröttnade Mattias Karlsson på alla passningar och dundrade istället in 1-0 bakom en skymd Samuel Ersson.

Om jag noterat efter den första perioden att det var lite fördel Västerås, suddade Leksands spel i mittenronden bort ut den noteringen helt. Man styrde och ställde i princip allt som hände på planen och man såg dessutom till att ta med sig en 2-0-ledning in till den sista perioden. Drygt 14 minuter in fick Jesper Ollas hur mycket tid på sig som helst vid ena tekninscirkeln i VIK-zonen att sikta in sig och dra iväg ett slagskott. Återigen var Samuel Ersson skymd och såg nog inte att pucken hittade in i nät, men jag kan garantera att han hörde det. Bortastå hade i och med ledningsmålet tagit över hallen fullständigt läktarmässigt och visade upp hur bra man kan vara resterande del av matchen.

Västerås skapade en chans i slutminuten, men Axel Brage såg precis lika lugn och trygg ut som han gjort den senaste tiden och var följsam när han avväpnade Frycklund. På det hela taget var kvällens andra period en av Leksands bästa perioder den här säsongen.


Ledning 2-0 inför sista och jag var långt ifrån lugn. Dels för att jag varit med förr och dels för att Västerås den senaste tiden visat upp en enorm förmåga att vända matcher i slutperioden. För att motverka detta hade Roger Melin tryggt mycket på att laget skulle behålla kylan matchen ut. Något man också gjorde och de två som gjorde det bäst var Axel Brage och Mattias Nilsson. Jag skulle vilja utse två matchens krigare den här gången och jag skulle vilja ge priset till de båda. Axel var tryggheten själv de få gånger Västerås faktiskt skapade några farligheter och Mattias Nilsson var så nära felfri en back kan vara den här kvällen. Oskar Lang satte med 10 sekunder kvar 3-0 i öppen kasse, ett resultat som mer tydligt speglar matchbilden över 60 minuter.

Denna magiska hockeyafton fick således det bästa av slut, nämligen att se de vitblåa spelarna åka mot den fantastiska bortaklacken och fira tre fantastiskt tunga poäng. Milen hem till Leksand blir väldigt lätta nu. Vi fick den perfekta starten som vi alla önskade. Nu hoppas jag att ni tar er till arenan på torsdag och ser till att det inte bara är starten på den här slutspelsserien som blir perfekt.