Fjärdeplatsen säkrad – så spelar LIF i slutspelsserien

Kvällens motståndare Björklöven kom till spel med endast 16 spelare, vilket bara spädde på känslan man hade inför nedsläpp att det var ett omotiverat lag som redan hade tankarna på första tee som ställde upp på andra sidan. När dessutom norra stå började sjunga in sig i kvalform i inledningen av matchen och sedan Anton Karlsson gjorde öppningsmålet kändes det som att alla förutsättningar för en ny omgång 52-överkörning mot Löven fanns.

Men med tanke på hur det såg ut spelmässigt efter målet kan man fråga sig om det verkligen är Lövens säsong som nu är slut och inte Leksands. Det var många slarviga passningar i egen zon, många nonchalanta ingripanden i offensiv zon och allmänt virrigt från hemmalaget resterande del av perioden. Det bäddade också för att gästerna skulle lyckas vända innan första pausvilan. Kvitteringen kom efter en kedja av svaga LIF-ingripanden i egen zon och ledningsmålet gjordes efter att Ritola gjort det aningen för svårt för sig själv på offensiv blå, något som resulterade i ett friläge bakåt.

När slutsignalen för den första perioden gick var det dags för nalleregn. Med tanke på den svaga insatsen från hemmalaget är jag uppriktigt sagt förvånad att publiken inte gav nallarna sällskap på isen av diverse andra föremål.

Annons


Apropå motivation så verkade även domarna sukta efter semestern. I den första perioden fanns knappt offside eller handpass i den egentillverkade regelboken. Den andra inledde domartrion med ytterligare några tvivelaktiga domslut, något som gjorde att första tio minuterna ryktes sönder en aning. Efter det visade dock Leksand vilken klasskillnad det är på dessa två lag. Spelet var i princip konstant förflyttat ner i gästernas försvarszon, men de riktigt farliga målchanserna skapades inte. Ett dåligt byte av Löven öppnade till sist upp för Jesper Ollas som kunde att glida in, sikta på det bortre benskyddet för att tvinga fram en retur och sedan skjuta. Planen fungerade perfekt, för på den efterföljande returen dök Jon Knuts upp och tryckte in kvitteringen. Ett mål som kändes otroligt förlösande för både laget och de på läktarna.

Innan vi nu avhandlar den tredje perioden vill jag passa på att hylla Anton Karlsson. Han var den som i den andra perioden visade att det visst fanns känslor ute på isen ikväll.


I och med att BIK i princip redan avgjort mot SSK inför den sista perioden och Modo hade bra slagläge mot Västerås hängde den där fjärdeplatsen i en minst sagt skör tråd när grundseriens sista 20 minuter skulle spelas. Det skulle dock inte dröja lång tid in i slutronden innan Daniel Gunnarsson såg till att tråden blev något tjockare. Med ett ruskigt hårt slagskott dunkade han in ledningsmålet i det bortre krysset från i princip ingen vinkel alls.

Efter det målet kändes ledningen kanske inte kassaskåpssäker, men i alla fall trygg. Leksand fortsatte styra spelet, men Björklöven kunde sticka upp ibland och skapade då några halvchanser framför Brage. Jesper Ollas skickade med drygt två minuter kvar in 4-2 och säkrade då både tre poäng och fjärdeplatsen.

Återigen ingen jätteinsats av LIF. Förhoppningsvis beror det på andra omständigheter än en dalande formkurva. Nu börjar ju ändå säsongen på riktigt och då hoppas jag att man kan steppa upp både en och två nivåer.

Kvällens resultat innebär att Leksand går in med två poäng och får följande spelschema i slutspelsserien*:
12/3 VIK-LIF
14/3 LIF-BIK
16/3 LIF-Västervik
18/3 KHK-LIF
20/3 LIF-Modo
* = BIKs match mot SSK är inte slut i skrivande stund.

Snacka om nyckelmatch direkt mot Västerås på bortais. Seger där och man har ett väldigt bra slagläge med tanke på de två raka hemmamatcherna som väntar. Förlust, ja då ser det onekligen tungt ut, men vi ska komma ihåg att vi säsongen 15/16 inledde med förlust mot IKO, som då slutat trea i grundserien, och vi lyckades lösa förstaplatsen till slut ändå.