Högt tempo, tuffa närkamper, riktigt grinigt och tre störtsköna poäng borta mot serieledande Skellefteå. Vad mer kan man önska av en lördagskväll? Inget!

Två förluster i rad med tio insläppta mål och bortamatch mot serieledande Skellefteå, som tagit poäng i 16 hemmamatcher i rad. Oddsen var knappast på Leksands sida inför matchen men Leksandsspelarna visade tydligt att det spelade noll roll när pucken släpptes.

Det var full fart från början och hetast i inledningen var hemmalaget. Man fick fast pucken i offensiv zon flera gånger och vid ett sådant tillfälle blev Leksandsförsvaret väldigt passivt varpå Linus Lindström kunde prickskjuta ledningsmålet efter drygt sex minuter.

Kort därefter fick Leksand matchens första power play efter en billig utvisning och efter en delikat passning av Ruohomaa kunde Cehlárik sätta sitt första mål efter återkomsten. Snabb kvittering och klart bättre känsla igen.

Peter Cehlarik gjorde sitt första mål efter återkomsten. Foto: Ola Westerberg / BILDBYRÅN

Oskar satte ”Langfart”

Matchen fortsatte i hög fart och det var tidigt grinigt i matchen. Martin Karlsson var, som så ofta, med och irriterade hemmaspelare med handskar i ansiktet vid avblåsning och Jonas Ahnelöv och Max Lindholm hade en egen uppgörelse som ledde till att de fick vila en stund var.

Med ca fyra minuter kvar kom Oskar Lang loss med pucken i mittzon och hej vad det gick. Petter Granberg fick sig en åktur som hette duga och när Lang sökte passning in i slottet studsade den lite turligt fram till Olle Alsing som föredömligt fyllde på och kunde sätta 1-2.

Andra perioden fortsatte i samma höga tempo och om Leksand fick vara glada för en något oförtjänt ledning efter första perioden ska Skellefteå vara glada att resultatet stod sig efter mellanakten. Spelmässigt var detta Leksands bästa och det fanns flera chanser till att utöka ledningen men före detta Leksands-keepern Frans Tuohimaa fick göra skäl för lönen.

Mantas och ett uppoffrande försvarsspel gav tre poäng

I tredje perioden ökade Skellefteå trycket och skapade flera heta chanser men vi har som bekant Mantas Armalis längst bak och även mängder av spelare som täckte skott på ett uppoffrande sätt. Lite från och till osade det dock verkligen katt, speciellt i mitten av perioden där trycket från hemmalaget var hårt och Cehlárik bland annat drog på sig en tvåa.

Men efter att ha klarat av det numerära underläget vände Leksand på steken och belägrade offensiv zon i flera minuter och tog på så vis udden av hemmalagets momentum. Det var inte förrän det återstod två minuter och Skellefteå plockade av Tuohimaa för att satsa på en extra utespelare som det blev ordentligt tryck mot Mantas igen, och visst hade hemmalaget sina chanser, men tack vare ett starkt försvarsspel, Mantas Armalis och någon ramträff kunde Leksand hålla undan till tre fantastiskt sköna poäng.

Noterat:

Wow – vilken hockeymatch! Precis som varje möte denna säsong mellan Skellefteå och Leksand var detta en härlig underhållning med högt tempo, tuffa tag, stundtals riktigt grinigt och kamp om varje centimeter på isen. Jag fullkomligt älskade det!

Rocket Lang! Finns risk att Skelleftebacken Petter Granberg drog på sig en förkylning av vinddraget vid 1-2-målet.

Kedjan med Hrivik, Cehlárik och Heineman är onekligen på rätt väg och det ska bli spännande att se vad de kan uträtta framåt slutspelet med ytterligare några matcher tillsammans.

Mantas Armalis – återigen magnifik i buren och hetare än ett finskt bastuaggregat…

…medan vår finske keeper Kaskisuo inte ens fick följa med till Skellefteå och får väl betecknas vara så långt ner i frysboxen man kan komma.

Utbrottet! Jag har aldrig sett Mantas Armalis så arg som när han skällde ut Jonathan Johnsson i andra perioden. Jag utgår från att Mantas blev beskylld för att filma efter att ha legat på isen kort innan och Johnsson såg närmast rädd ut när Mantas kom farande.

Kedjan med Karlsson, Kandergård och Karlberg har det tufft. Blir väldigt ofta tillbakatryckta i egen zon och räcker väl helt enkelt inte riktigt till defensivt mot de bästa lagen i ligan.

Proppen! Matt Caitos (åh så bra han är!) granithårda tackling på ex-leksingen Hugg i andra perioden satt som den skulle. Där var det tvärstopp!

Nämnde Hugg får beröm i sociala medier för att han inte ligger kvar utan direkt är uppe på benen och spelar vidare. Givetvis bra av Hugg men var har svensk hockey hamnat när detta ses som något som sticker ut positivt?

Lucas Elvenäs delar Leksandsfansen på sociala medier. Fina handleder, lugn med pucken och härligt spelsinne säger de positiva. Kan inte åka skridskor, för puckkär, tappar pucken i farliga lägen och byter alltid sent säger de betydligt fler negativa. De senaste matcherna har inte varit Lucas starkaste och framför allt måste han värdera bättre när det är läge att spela med små marginaler och när han måste spela mer på säkerhet.

Det talades från flera håll om hur hårt Mikael Ruohomaa kämpade under sin rehab för att vara i form när frakturen var läkt, och det har onekligen gett resultat. Vår finske stjärncenter är fruktansvärt bra där han kombinerar stenhårt jobb med sina genialiska passningar. Mackan till Cehláriks kvittering i power play = mums!

Leksand tog sig inte upp på topp sex trots segern men hakar onekligen på i jakten på en kvartsfinalplats. Fem matcher återstår av grundserien och närmast ska vi hänga av Timrå på tisdag i en ny viktig bortamatch.

Vem är Oskar? Vem är Oskar? Jo de é Lang – de é Lang – de é Lang – de é Lang – de é Lang!