Leksands IF:s kräftgång fortsätter och formsvackan har nog aldrig varit så djup under säsongen som just nu. Förlust 4-1 mot bottenlaget Malmö efter säsongens bottennapp.

Efter lördagens bleka insats mot Frölunda hade Leksandsspelarna chansen på tisdagskvällen att visa såväl alla oss fans som sig själva att det är dags att steppa upp nu inför det kommande slutspelet. Resultatet? Nattsvart. Ett totalt becksvart mörker efter säsongens bottennapp mot bottenlaget Malmö som dessutom vilade några spelare och lyfte upp juniorer istället.

Vill man försöka vara positiv ”vann” Leksand skotten med 33-16 men det kändes genomgående totalt uddlöst med i princip bara alibiskott och noll trafik framför mål. Jag vet inte ens om Adam Werner var speciellt bra i Malmöburen, känslan var att han fick en väldigt behaglig resa matchen igenom.  

Ineffektivt Leksand mot effektivt Malmö

Efter en rätt pigg inledning av bortalaget, vilket ledde till ett power play efter knappt sex minuter, fanns onekligen chansen till en bra start på matchen men istället bröt Malmös Carl Persson Kloos passning och en frispelad Christoffer Forsberg satte 1-0 till hemmalaget i numerärt underläge. Rätt symptomatiskt för hela matchen med facit i hand.

Leksand förde spelet långa stunder i första perioden men de heta chanserna lyste med sin frånvaro lika klart som nattens fullmåne.

Den andra perioden följde ungefär samma mönster där Leksand hade en hel del puckinnehav, sköt också hela 13 skott, men utan att kunna skapa några hetare lägen och ett effektivt Malmö som, utöver att junioren Freddie Larsson gjorde sitt första SHL-mål till 2-0 genom att vara hetare än både Martin Karlsson och Olle Alsing framför kassen, kostade på sig att missa en straff där Rosdahl prickade stolpen bakom Mantas.

Cehlárik bänkad i slutakten

Inför den tredje perioden intervjuades Björn Hellkvist och hans sammanfattning ”Hästskit” var talande för lagets prestation så långt och jag har nog inte sett vår huvudtränare så arg i en intervju sedan Joel Lundqvist tacklade sönder Cehlárik för drygt två år sedan.

Man kunde ju hoppas att vi skulle få se ett desperat bortalag i slutakten och Ashton, en av ytterst få godkända leksingar denna kväll, fick chansen tillsammans med Hrivik och Heineman medan Elvenäs fick istid efter att ha varit extraspelare i de två första perioderna medan Cehlárik fick nöta bänk i slutperioden.

Leksand fick också chansen med ett power play nästan direkt men även det var lika uddlöst som allt annat den här kvällen. Kort senare råkade Anton Johansson dessutom missa pucken helt i ett uppspel vilket gav Anton Wahlberg ett friläge han förvaltade till 3-0 och uppförsbacken var givetvis enorm. I anfallet efter missade Lang först ett friläge men kunde i sekvensen efter få fram pucken till Ashton som på något flipperaktigt sätt lyckades få pucken i mål, och vi blev åtminstone inte nollade som i lördags.

Någon större masanstormning kom dock inte, trots målet, och när Hellkvist plockade ut Armalis med drygt fyra minuter kvar visste vi innerst inne redan vad som skulle hända, och mycket riktigt, 4-1 kom kort senare efter att Ruohomaa ramlat i offensiv zon och lämnat fritt fram för Malmö till det öppna målet.  

Noterat:

Vad har hänt med det här laget? Allt självförtroende är som bortblåst. Vi är uddlösa framåt och alldeles för blöta bakåt. Mantas är ingen övermänniska längre och slovakernas intåg har dessvärre bara dragit ner laget i stället för tvärtom.

Sex förluster på de sju senaste matcherna och spelet blir bara allt sämre när det börjar gälla som mest. Endast en match kvar att hinna få lite vind i seglen igen inför slutspelet.

Marek Hrivik kan inte vara frisk väl? Formkurvan borde peka uppåt för varje match men det ser segt och kantigt ut och han är inte i närheten av den spelare han var för två år sedan när han var hela ligans MVP.

Cehlárik bänkad i den sista perioden – vilket statement!  

Tänk om alla spelare hade haft Carter Ashtons inställning…

Enligt Johan ”MrMadhawk” Svensson på Expressen låste laget in sig länge efter matchen och vädrade luften sinsemellan. Oj vad jag hade kunnat ge mycket för att ha fått vara en fluga på väggen där…

Med en match kvar att spela är nu topp sex och en direktplats i kvartsfinalen borta. Det kommer att bli åttondelsfinal mot Rögle eller Luleå. Vinner vi mot Linköping, som spelar säsongens sista match på torsdag, får vi hemmaplansfördel men diskussionerna på nätet går heta om det verkligen är en fördel när laget som blir sämst placerad får börja hemma på lördag (match 2 måndag och eventuell tredje och avgörande på tisdag).

Känslan just nu är att säsongen är över redan på måndag men form och självförtroende är en färskvara, och det kan svänga fort i hockey!

Och när man känner sig låg över hur det ser ut just nu får man vara glad att man inte är Brynäsare. Vi leksingar vet precis hur det känns och det finns bara ett ord: ÅNGEST!

Don’t stop believing!