Lycka till ”Ritto” – Du är alltid välkommen tillbaka

BB150220ZX009BLOGG. ”Johan Ryno ville stanna”, ”Oscar Alsenfelt ville stanna” och så vidare har det låtit när stjärnorna flytt Leksands IF. Jag har inte riktigt förstått varför sportchefen Tore Jobs har gått ut och ”försvarat” att Ryno och Oscar lämnat. Men en som ska försvaras är Mattias Ritola.

Jag kan tänka mig att dialogen såg ut ungefär såhär:
Alsenfelt/Ryno: Jag stannar om jag får samma lön som i SHL.
Jobs: Det har vi inte råd med.
Alsenfelt/Ryno: Då lämnar jag.

Hur det sen kan bli ”De ville stanna i Leksand men det gick inte att lösa ekonomiskt” är ju, ja… jag vet inte. Om det är något desperat försökt att utåt visa att LIF trots allt är attraktiva? Eller om det bara är ett sätt att hålla spelarna om ryggen (sluta med det i sådana fall)?

En vars rygg dock ska hållas är Mattias Ritola, som i dag blev klar för två års med Skellefteå. Han kan åka till Skellefteå, få monsterträning för kvickheten på rören, vinna ett SM-guld eller två och sen komma tillbaka som kapten om två år.

Han går ur det här med all heder i behåll.

Varför, undrar ni?

Cirka 300 000 pix i månaden, i två år, har han i Skellefteå.

Han sa rakt upp och ner: ”Jag är erbjuden det här (av Skellefteå). Ge mig lite mindre så lirar jag kvar.”

Leksand kunde inte matcha. Det hade slukat en tredjedel av totala spelarbudgeten.

Ritola nobbade dessutom Brynäs och Färjestad.

Därför.