Ett slarvigt byte vände momentum mot Frölunda

Frölunda besegrade Leksand med 4-2 i en jämn och fartfylld match där ett slarvigt Leksandsbyte i början av den andra perioden, som ledde till hemmalagets 2-1, blev kostsamt. Där tappade Leksand momentum i matchen och lyckades sedan aldrig komma i kapp.

Första perioden gick i ett virvlande tempo hela vägen och inte mindre än 28 skott på mål noterades, varav 17 av Leksand som kändes mest gynnat av den höga farten. Det var dock Frölunda som tog ledningen efter att deras, för kvällen, bästa kedja med Mursak, Innala och framför allt Greco haft ett av sina flertalet långa anfall, och Greco hittade unge Linus Nässén som kom farande direkt från avbytarbåset och dessvärre snyggt hittade första krysset bakom Armalis.

Leksands replik lät dock inte vänta på sig då Leksands, för kvällen, överlägset bästa kedja med Knuts, Karlsson och Heineman kontrade in 1-1 efter att Karlsson snappat upp en retur på Heinemans skott. Frölunda-keepern Frederick Dichow svarade här inte för något större målvaktsspel när han tappade balansen vid den första räddningen och gav Karlsson i princip öppet mål på returen. Tyvärr för vår del var det Dichows enda misstag i matchen för utöver detta svarade dansken för en onödigt bra insats.

Martin Karlsson jublar efter 1-1.
Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN

Kort efter kvitteringen hade Leksand även chansen att ta ledningen efter att Anton Johansson svarat för en delikat genomskärare till en frispelad Lang som dessvärre inte lyckades överlista nämnde Dichow. Oavgjort med mersmak för bortalaget efter första ”perren” men ändå med beska i munnen efter att Ruohomaa klivit av med en handskada.

Katastrofbyte gav tappat momentum

Leksand inledde även den andra perioden bra och bland annat hade firma Knuts, Karlsson och Heineman riktigt bra tryck där ledningsmålet hängde i luften. Men då hände något oväntat och, skulle det visa sig, för matchen avgörande med ett katastrofalt byte av Leksand. Istället för att dumpa djupt försökte man passa en spelare som redan var på väg att byta varpå Frölunda snabbt uppfattade situationen där Joel Lundqvist hittade Filip Johansson (vem annars?) som snärtade in 2-1 drygt tre minuter in i perioden.

Leksand tappade allt vad momentum heter efter denna fadäs och Frölunda kontrollerade resten av perioden relativt behändigt. Inte blev man gladare av att domarna hittade två billiga utvisningar på våra blå-vita, den andra på Norén får betraktas som rena skämtet, men släppte några möjligheter att döma ut hemmaspelare. Tack och lov verkar Frölunda tappat allt självförtroende i spelet med en man mer (”viss” igenkänning på den…) i takt med att Ryan Lasch inte längre är vad han har varit det senaste decenniet, typ.

Domarna måste ha tagit fel på person

Efter att Leksand klarat av ett inledande boxplay i slutperioden blev spelet lite mer böljande igen och när domarna hittade en kompensations-utvisning som hette duga där Mursak snuddade Armalis i kanten på målgården fick man upp hoppet för en stund, men tyvärr är power play-spelet inte klockrent på bortaplan heller.

Istället tog Frölunda ett rejält grepp om matchen efter att de blivit fulltaliga där först Loui Eriksson missade ett friläge och där Petteri Lindbohm lite senare kunde trycka in en retur till 3-1 drygt halvvägs in i perioden. Leksand såg nu ut som ett slaget lag men med fyra och en halv minut kvar missade domarna att det var Joel Lundqvist som trippade en leksing och både Joel och tränare Rönnberg såg lika förvånade ut som undertecknad när det blev två minuter på botbänken.

Roger Rönnberg trodde inte att det var sant när Joel Lundqvist blev utvisad.
Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN

Leksand tog time out och satsade allt på ett kort där Armalis fick stå kvar i båset och i spel sex mot fyra missade först Frölunda öppet mål två gånger om från långt håll innan ett Camper-regiserat power play slutade med att Knuts kunde knacka in en retur på volley på Langs skott efter att Camper hittat Lang inne i slottet. Tre minuter kvar och endast ett mål upp igen.

Jon Knuts har precis reducerat till 3-2.
Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN

Med knappt två minuter kvar plockades Armalis ut igen men någon riktigt het chans hann Leksand aldrig skapa innan Loui Eriksson hann först på en ”icing-rensning” och avgjorde i tom kasse. Leksand hade faktiskt en 4-3-puck inne av Camper men ”Hesa Fredrik” hann ljuda precis innan och det var ändå endast av akademisk betydelse.

Noterat:

Första perioden var otroligt underhållande med öppna spjäll åt båda håll och här spelade Leksand riktigt bra.

Vad hände? Det frågade sig nog många leksingar vid 2-1 när det helt plötsligt var tomt med blå-vita på isen och stackars Lindholm lämnades ensam med tre Frölundaiter och Filip Johansson visade att släkten är värst. Innan det katastrofbytet kändes detta som Leksands match men med facit i hand blev detta avgörande för här svängde momentum över till hemmalaget både vad gäller resultat och energinivå.

Skadelistan oroar rejält. Hrivik, Ashton och Quenneville sedan tidigare. Nu skadade sig Ruohomaa i första perioden när han fick en smäll på handen vid ett skottförsök. Efter att knappt ha kunnat hålla i klubban när han gjorde ett kort försök att komma tillbaka och därefter åkt rakt ut i omklädningsrummet (och så småningom sjukhuset, enligt Hellkvist) får vi nog dessvärre ställa in oss på att vår finske stjärncenter är borta ett tag. Våra två bästa centrar borta i denna kritiska del av säsongen gör att man kan hålla sig för skratt…

Avdelningen det kunde varit värre. Vid första periodens slut brakade Knuts in i sargen i hög fart och tog sig knappt till båset. Det var säkert fler leksingar än undertecknad som hade hjärtat i halsgropen innan man såg en leende #13 på bänken när period två skulle börja.

Krigarkedjan med Knuts, Karlsson och Heineman börjar hitta alltmer rätt och denna kväll var man inte bara jobbigast att möta (som alltid) utan även vårt största offensiva hot.

Tung kväll för förstakedjan. Om krigarkedjan hade en fin kväll gick det desto tyngre för de som var uppsatta som förstakedja; Zacrisson, Elvenäs och Camper. Minus tre för alla dessa i plus/minus-statistiken och i det närmaste osynliga i offensiven i spel fem mot fem.

Passningen! Anton Johansson får välförtjänt mycket lovord och hans utveckling just nu är enorm. Hans genomskärare till Langs friläge vid ställningen 1-1 var onekligen värd ett bättre öde.

Anton Johansson går från klarhet till klarhet.
Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN

Givetvis en sur förlust men att förlora borta mot ett råtaggat Frölunda är inget att hänga läpp alltför länge över. Förhoppningsvis får vi se ett revanschsuget Leksand på lördag när Oskarshamn gästar Tegera och spelmässigt var detta definitivt inget bottennapp utan förhoppningsvis resultatet bara ett litet hack i skivan.

Framåt – framåt – framåt masar!