Spelmässigt fanns en hel del i övrigt att önska, men vad gör väl det? Leksand och Brynäs är varandras raka motsatser just nu. Vi har en glödhet målvakt och hittar vägar att vinna – Brynäs har glömt både hur många målvakter man har och hur man gör för att vinna.
Inför ett fullsatt Tegera, med sedvanlig härlig inramning, var Brynäs det bättre laget i stort sett hela första perioden. Det började direkt med en mycket billig utvisning på Ruohomaa och man tänkte att ska domarna ta för alla sådana situationer blir det många utvisningar idag. Men det skulle visa sig att så inte var fallet, det var bara Ruohomaa man tänkte jäklas med denna match, men mer om det senare.
Brynäs fick övertaget direkt i och med sitt power play men Mantas visade omgående att han vaknat på rätt sida och tillsammans med ena stolpen och ett resolut försvarsspel höll hemmalaget ändå tätt den första akten som dock gick klart på poäng till de svartklädda.
I andra perioden kom Leksand ut betydligt hetare och jämnade ut spelet. Jag vet inte om man kan kalla Leksands 1-0 drygt sju minuter in i perioden för rättvist men det kom heller inte helt ologiskt. Caito fick iväg ett lågt skott från blålinjen som Brynäs senaste i raden av målvakter (håller någon räkningen?) Olkinuora bara mäktade styra undan med benskyddet och där kom Anton Lindholm farande och tryckte in returen, vilket givetvis fick ljudkulissen att stegras några 100 decibel.

Anton Lindholm jublar efter 1-0 tillsammans med Oskar Lang.
Foto: Daniel Eriksson / BILDBYRÅN
Brynäs hann med ett par skapliga chanser innan firma Lang och Kloos fem minuter efter ledningsmålet skulle visa hur man lirar hockey. Lang hittade Kloos vid offensiv blå med en lång passning och satte sedan full ”Langfart”, fick tillbaka pucken perfekt och satte pucken mycket snyggt i krysset. Hockeygodis!
Ruohomaa rasande
I den sista perioden försökte Leksand mest få tiden att gå och var inte överdrivet intresserade av att gå till anfall. Man skapade ändå några heta chanser, bland annat missade Alsing ett öppet läge efter en delikat framspelning av Cehlárik och Langs skott snuddade stolpen i en spelvändning. Det var även en häftig sekvens mitt i perioden där först Armalis räddade Timashovs friläge och där det snabbt svängde åt andra hållet och Östman fick ett fint läge mitt i slottet framspelad av Heineman.
Allt eftersom perioden gick tog Brynäs över initiativet, bland annat efter att Caito svarat för en av de mest solklara puck outs på länge. Men Leksands penalty kill var bra och det började kännas som att det här ska nog kunna gå vägen.
Med lite drygt två minuter kvar och med tom Brynäsbur kom Mikael Ruohomaa in i offensiv zon och blir rejält upphakad, och alla utom de zebrarandiga förväntar sig en höjd arm och en skön ”promenad i parken” mot tre pinnar. När så inte blir fallet tappar vår finske stjärncenter det fullständigt och utan att veta vad han skrek rakt i ansiktet på zebran med nr 10 är jag rätt säker på att vår #23 inte bjöd in domaren till nästa lagfest för zebran höjer armen nu istället och visar därmed på lika härlig bollkänsla som kollega Nord gjort för vana när han gästar Tegera.

Mikael Ruohomaa kastar klubban i frustration efter att ha fått matchstraff i matchens slutskede.
Foto: Daniel Eriksson / BILDBYRÅN
Ruohomaa får först en tvåa men efter att ha drämt klubban i sargen får han matchstraff och på väg ut i spelartunneln hinner han även kasta ifrån sig klubban. Det går givetvis att se på Ruohomaas reaktion på olika sätt. Han borde kunna hålla sig kallare, man får inte ge sig på en domare på det sättet och han sätter laget i klistret. Men samtidigt, det är befriande med en spelare som reagerar lika starkt som oss på läktaren, beslutet från domaren som friar den mest solklara av utvisningar är helt horribel och just Mikael hade ju fått en tvåa för en riktig tramsgrej tidigare i matchen. Som supporter är jag pro Ruohomaa – misstänker att tränare Hellkvist och alla ”experter” är av en annan åsikt.
Att Brynäs skulle göra 2-1 i efterföljande power play var lika givet som att solen går upp även i morgon, till och med i Gävle, men trots en anstormning mot slutet lyckades Leksand hålla undan och inkassera tre otroligt sköna pinnar i jakten på en slutspelsplats där vi nu tog steget upp på femte plats. Brynäs tabellplacering? Mohahahaha.
Noterat:
Åtta segrar på de tio senaste och seriens formstarkaste lag. Spelmässigt fanns det mycket mer att önska men att vi har hittat en förmåga att vinna förlåter allt sånt.
Mantas Armalis – vilket kap! Med Brynäsögon skulle detta kunna ses som ren och skär stöld av tre poäng av vår fenomenale burväktare.
Jon Knuts firades innan matchen för sina 700 matcher i den vackraste tröjan. I och med att han förlängt kontraktet med ytterligare tre år kommer han att hinna passera Niklas Erikssons rekord på 723 matcher med råge. Jon får sällan de stora rubrikerna utan är som bekant själva definitionen av en ”Krigare”, och hans betydelse för Leksands IF kan inte överdrivas. Helt enkelt den finaste vi har!

Jon Knuts hyllades inför matchen för sina 700 matcher i Leksandströjan.
Foto: Daniel Eriksson / BILDBYRÅN
Anton Lindholm – vad skriver man när superlativen är slut? Att han dessutom redan är tillbaka efter vad jag fått höra vad han fick för skada mot Örebro innan uppehållet visar bara att här har vi en hårding av rang.
Det brukar vara säkert att sitta på läktaren men det var nästan bisarrt att sitta på A1 och först se en kille några rader nedanför få en puck i huvudet där blodet rann ordentligt och bara några minuter senare hände exakt samma sak några meter från där jag satt med rejält blodvite som följd. Jag hoppas verkligen att båda mår okej efter omständigheterna.
Jag ska erkänna att jag hade ordentligt svårt att se Lian Bichsels storhet i början av säsongen. Ofta vilse i positionsspelet, ovårdad med klubban vilket lett till många utvisningar, bland annat. Men nu abdikerar jag. Schweizaren har vuxit ut till en klippa där bak på slutet och allt mer aktiv i offensiven, utvecklingen just nu pekar spikrakt uppåt!
Vad hände med Zackrisson? Utgick i andra perioden och kom aldrig tillbaka. Hoppas givetvis att det inte är något allvarligt med vår kapten som kommit igång ordentligt allt eftersom under säsongen.
Trots att vi vinner är det skönt att det fortfarande finns sparkapital. Cehlárik ser inte ut att vara riktigt vän med pucken ännu men det kommer och samtidigt ryktas det om en stekhet Hrivik på träning i veckan. Kan bli en intressant jokerduo lagom till slutspelet.
Stundtals magiskt tryck i Tegera och extra plus till Leksand Tifo Crew för fyndiga budisar – kudos!
”För vi ska vinna SM-guld och Brynäs dom ska ner!”

Foto: Daniel Eriksson / BILDBYRÅN