Två poäng mot VIK

De 5300 personer som kom till Tegera Arena i kväll fick knappast se något skönspel. Däremot fick de se kamp och känna en nerv som saknats lite i inledningen. Trots att LIF var spelmässigt sämre än de två senaste matcherna fick också majoriteten av besökarna gå hem glada efter att Linus Persson skjutit hem två poäng i sudden.

Västerås är ett speciellt motstånd för mig, då jag är uppväxt i Sala. Västeråslag är inte något jag håller högt oavsett om det rör sig om hockey, fotboll eller krocket. Under min gymnasietid, som jag spenderade i just Västerås, var det en pina att gå till skolan dagen efter en förlust i Rocklunda. Inte för att staden direkt andas hockey, men när Leksand kom till stan var det plötsligt viktigt. Så trots mina fem år i Leksand och trots att lagen inte mött varandra överdrivet mycket de senaste säsongerna var jag extra laddad inför kvällens match.

Därför var det skönt att Leksand valde att ta tag i taktpinnen direkt. Lang, Persson och Valkvae-Olsen snurrade runt ordentligt i anfallszon redan efter en halvminut. Västerås kom in matchen först halvvägs in i förstaperioden, då Mikael Frycklund snurrade upp Ben O’Connor hela vägen till Arlanda. Skotten i den första perioden vann hemmalaget med 15-5, siffror som kanske inte helt speglar matchbilden även om LIF var spelförande.

Målmässigt var det inledningsvis bjudningarnas afton. Först passade Västerås Mattias Beck till Jesper Ollas som gav hemmalaget ledningen i slutet av första perioden. Leksands Filip Johansson bjöd igen i inledningen av den andra perioden när hans passning/rensning landade på Anthon Erikssons blad. Eriksson hittade i sin tur en lucka mellan benen på Axel Brage. Det var också det enda av värde som hände i mellanakten.

Spelet blev inte mycket bättre i den tredje perioden, men kampen och nerven i matchen gjorde den ändå var underhållande. Västerås tog inte helt orättvist ledningen drygt åtta minuter in och såg sen ut att stänga matchen effektivt. Man satt och väntade på att någon skulle kliva fram för hemmalaget och till slut valde Marcus Karlberg att det skulle bli han. Han tog fart från egen zon, var först ner på sin egen dumpning och serverade sen Anton Karlsson med en helt briljant passning. Anton skickade upp pucken i samma kryss som Jesper Ollas och såg till att ta matchen till förlängning.

Väl där avgjorde Linus Persson i powerplay med sitt 3-2-mål.

För att summera då. Om matcherna mot Almtuna och Karlskrona var steg framåt spelmässigt var det här ett stort steg bakåt. Man hade stora problem med Västerås stundtals höga fore check och kom inte igenom mittzon alls. I de två första perioderna var spelet i anfallszon, när man väl kom dit, bra men i den tredje var vi tillbaka där säsongen började. Man slickade sargkanterna och tog avslut från blå som inte Samuel Ersson hade några större problem med. Vi får hoppas att det bara var uppehållsspöket var närvarande i kväll.

! – Karlberg, Ollas, Karlsson. Kvällens bästa formation och står också för två mål. Anton är en bättre center än Jesper och Jesper är framför allt än bättre forward än vad han är center. Mackan har verkligen höjt sig i takt med att istiden ökat.
! – Matte Nilsson. Fortsätter att ta för sig och känns hur stabil som helst. Karln spelade nästan ett helt boxplay i andra perioden, varav halva med en hand på grund av strul med hjälmen men gjorde det ändå klockrent.

? – Spelet, som jag skrev om tidigare.