Tung förlust i mittenmatchen

En match mellan två mittenlag. Det var det enligt tabellen och v-e-r-k-l-i-g-e-n på isen.
Tyvärr var det vi det sämre av mittenlagen.

LIF NEWS I SAMARBETE MED KORSTÄPPAN – BOKA DITT BOENDE HÄR

”Vilket jävla lag Färjestad har, helt otroligt att de ligger där de ligger”, tänkte jag när jag såg uppställningen på jumbotronen.

”Vilka jävla forwards vi har, helt otroligt att vi inte gör fler mål”, tänkte jag när jag såg Leksands uppställning på jumbotronen.

Riktigt bra bortafölje också vilket ibland kanske behövs för att trigga hemmapubliken. Även om det inte riktigt fick full utväxling idag.

Efter en lovande inledning från Leksand så gjorde Färjestad 1-0 efter en puck som vinkas till icing 19 av 20 gången. Men inte denna gång och Ejdsell vann åkningen mot två leksingar och serverade Viksten.
Efter det följde ett power play och en Marek Hrivik på pointen som höll på att ställa till det både en och tre gånger.

Leksand fick ett PP till efter halva perioden men nivån även på det var väl ok men absolut inte mer.

Istället vände Micke Lindqvist ut och in och fram och bak på Tobias Ekberg (vars försvarsarbete man faktiskt får säga var himlars svagt och det är inte direkt första gången i år) innan han snyggt backhandade in 2-0.

****
Spelet i andra var varken bra eller dåligt. Men uddlöst och energifattigt. Färjestad hade inga jätteproblem med att freda sitt mål och kunde ligga och fiska på kontringar vilket passar dem som handen i handsken.

3-0 kom när Lindqvist i en kontring serverade Lennström vars klubba Själin inte lyckades lyfta på. Lennströms skott gick igenom (?) Kaskisuo som gav ett tämligen otryggt intryck hela matchen. Direkt efter drog August Berg på sig en utvisning och om det va något som ändå sett helt okej ut i matchen fram tills dess så va det box play, så även detta och den farligaste chansen hade Ruohomaa och Hrivik i en två mot etta.

Resten av perioden ”spelades av” och känslan summerade jag i en matador-inspirerad tweet.
”Ärligt talat vafan är detta? Smäll på nån, försök skapa energi, vrid på matchbilden. STÅNGA MIG! GÖR NÅNTING!”

****
I början av tredje gjorde man nåt. Max Veronneau (vem annars?) sprintade ifrån och pricksköt in pucken som om att prickskjuta är det enklaste man kan göra. Patrik Zackrisson (vem annars?) vallade in ytterligare en reducering efter ett minst sagt knepigt ingripande från Furch.

Men sen tog gästerna en timeout och anstormningen kom av sig. Istället var det återigen hafs och slafs som ställde till det så till den milda grad att Ruohomaa drog på sig en utvisning och Färjestad bara behövde ett par sekunder i det efterföljande PP:et för att punktera tillställningen även om Leksand tryckte på en del resterande del av matchen men det va så dags då. 2-5 kom i öppen bur och dessförinnan hade Gustav Rydahl försökt förstöra Patrik Zackrissons knä.

Något stämmer inte. Självförtroende-löst? Ofokuserat? Tröttkört? Svårt att veta varför det ser ut som det gör men ser ut som det gör det gör det.

Slutligen: Patrik Zackrisson, min kapten!