Följande krönika är inskickad av en av våra läsare, Andreas Lundgren. Tack så mycket för bidraget! Ni som läsare kan alltid skicka in era egna krönikor och andra alster till info@lifnews.se
Nu är det äntligen dags efter nästan två veckors väntan, känslorna i kroppen slår volter och spänner mellan rent illamående till en spänd förväntan. Frågorna hopar sig och man suger i sig all info man kan hitta i hopp om att få en ledtråd till hur statusen egentligen är på laget, efter 13 raka förluster som avslutning i SHL är man aningen nojig minst sagt.
Rubriken är lånad från ett citat av Pär Mårts som var med som föreläsare på en LIF-kryssning där han talade om just att vinna till varje pris, hur långt är man villig att gå för att vinna och jag tyckte den var passande till den här texten.
Det var väldigt längesen Leksand gick en matchserie om bäst av 7 och det blir en helt annan sak än kvalserien vi har vant oss vid. Rävspel och taktik kommer spegla händelserna och när Mats Lusth står i motsatta båset med en spelare som Liffiton i laget kan vad som helst hända. Jag hoppas att Sjur inte är naiv och redan från början visar att han är beredd på händelserna och har Mårtensson med i laguppställningen. Malmö kommer använda alla medel för att vinna och vi ska inte vara sämre. När pucken släpps är det krig och spelare som Ryno,Ritola och Sallinen kommer vara högvilt och alla medel kommer användas för att få dom ur balans. Jag vill se ett Leksand som är heltända från start, som spelar med fart och fullföljer varje tackling. Himelfarb är en av deras bästa spelare och han ska tycka det är skittråkigt att spela hockey redan i första perioden när han för tredje gången blir överkörd av Knuts. I en matchserie som denna kommer händelserna hänga kvar till nästa match så det är viktigt att sätta tonen från start.
Malmös PP är oerhört bra men är det nåt Leksand visat sig vara bra på den här säsongen så är det förmågan att hålla sig ifrån utvisningsbåset och det i kombination med att vi får igång vårt eget PP kommer bli nyckeln till att vi är först till fyra segrar. På papperet är vi trots allt ett bättre lag men det är på isen det ska avgöras till slut.
Leksand vs Malmö, 2000 talets kanske mest misskötta föreningar som har stora likheter både på och vid sidan av isen. Mängder med felrekryteringar som satt spår i bägge föreningarnas historia med sargad ekonomi som följd. Det finns nog fler likheter än man egentligen vill erkänna från bägge sidor och nu ska vi ut i ett krig mot varandra med en SHL plats som första pris, en SHL plats som betyder så mycket för bägge föreningarna.
Som avslutning vill jag uppmana alla att ta sig till Tegera arena och stötta laget på plats, låt inte besvikelsen och ilskan ni känt under och efter SHL-säsongen gå ut över laget nu när vi behövs som mest. Allt som hänt lägger vi nu åt sidan och fokuserar istället på en enda sak, hjälpa vårt lag till seger och fortsatt spel i högstaligan.
Vi ses i arenan och kom ihåg att det är vitt som gäller i kvalet, vår färg!
