Kontakta oss

”Vi måste prata om Jesper Ollas”

Blogg

”Vi måste prata om Jesper Ollas”

jesper-ollas-3-kopia

BLOGG. Vaknade en solig söndagsmorgon i Malmö, slet mig från min DN (slash öppnade den inte ens) och surfade in Superstars forum. Efter att ha bläddrat igenom de senaste tio sidorna slog det mig: Vi måste prata om Jesper Ollas.

Jag har saxat ut ett par kommentarer (det finns en del av det slaget) kring Ollas och huruvida man vill ha tillbaka honom till Leksand inför kommande säsong.

”Inte alls.
Man sparar säkert 50-75.000/ månaden på att ge en junior/ allsvensk spelare chansen.
Ollas är ingen toppspelare man bygger ett lag runtom! har aldrig varit.
Kämpe som tappade hjärtat när vi åkte ur.
Valde Brynäs av 11 andra lag säger allt.”

”Ollas är en slitvarg för tredje femman med T.Forsberg.
Varför kasta bort stora pengar på det för att han var Leksing tidigare?
Ring Martin Janolhs och få mer spelare och hjärta för 50 % av Ollas lön.”

Jag vill att vi reder ut några saker kring de två främsta argumenten från de som inte vill se Jesper i Leksand igen.

Argument 1. Han är en slitvarg som ska kriga på i en tredjekedja. Han är ingen toppspelare i SHL som man bygger ett lag kring och kostar mer än han smakar.

Svar: För två år sedan smällde Ollas in 39 poäng (17+22) och kom elva i SHL:s poängliga. Spelare som den här säsongen gjorde 39:ish poäng i SHL:s grundserie:
Robert Rosén
Gregg Scott
Joel Lundqvist
Matt Anderson
Mikael Johansson

Ganska så säker på att de flesta hade tagit emot hela bunten till Leksand med de öppnaste av armar.

”Men i år då?!?!?!” kanske någon brölar. Jeppe gjorde 16 poäng (9+7) i ett Brynäs som var sisodär och där han dels hade en ny roll (center) samt att han kom direkt från en säsong då han bara spelade två matcher (och gjorde ett mål:) på grund av en svår ryggskada som gjorde att han funderade på att lägga av med hockeyn.

Att han skulle vara en checkingline-spelare som inte kan vara en toppspelare i ett SHL-lag med rätt matchning och omgivning är förstås bullshit. Han har varit assisterande kapten i Brown ass senaste tre åren och när han varit frisk har han lirat högt upp i hierarkin. Att han skulle vara sämre nästa år finns det ingenting förutom en ny skada som pekar på. Det finns en anledning att mycket hockeykunnigt folk i Brynäs och Djurgården och vill ha honom i sina trupper.

Argument 2. Han visade var han har hjärtat när han valde Brynäs. Det är okej att han lämnade Leksand för SHL men han hade kunnat gå till vilket annat av de elva lagen (som då var i SHL) men valde ändå Brynäs, den värsta rivalen.

När ni (ni vet vilka ni är) hoppar på Ollas för det här klubbytet så blir jag så jävla besviken på er. Ni har rätt att känna vad ni vill (precis som jag har att känna inför det ni känner) och jag tycker inte heller det är svinkul när spelare lämnar för rivaler, speciellt inte någon som symboliserade Leksand så hårt som Ollas gjorde. Men det gör i min värld inte klubbytet värre, utan det gör att jag accepterar det ännu mer.

* 1. Det var inte pengarna som gjorde att Jesper valde Brynäs. Han gick ner i lön jämfört med det han hade i Leksand. Han ville spela i SHL och testa hur långt hans karriär kunde bära efter att i fem år ha slitit på i Hockeyallsvenskan. Flera av dem i en roll som var åt helvete för långt ner i kedjehierarkin sett till hur bra han var. Det satsades på invärvade stjärnor till miljonlöner istället för att ge Ollas chansen att bli den spelare han uppenbarligen hade potentialen att bli (som han också blev sista säsongen när han väl fick chansen i offensiva roller).

* 2. Det kanske var så att det bara var Brynäs som kom med ett konkret erbjudande, där de också visade hur mycket det trodde på honom. Det kanske var så att resterande SHL-klubbar som var intresserade (om det var några) sa något i stil med ”Vi väntar på att se om den här och den här spelaren tackar ja, om vi får nej där så är vi intresserade”.

* 3. Om man ska hålla på och dividera om huruvida spelare har hjärta eller inte bara för att de lämnar Leksand så tycker jag ni kan ta er en fundera på hur många av spelarna med hjärta i dagens trupp – Martin Karlsson, Jon Knuts, Viktor Mårtensson, Martin Grönberg (och vilka ni nu mer anser ha Leksandshjärta) – skulle resonerat om Leksand inte gick upp i år och det landade ett bra kontraktsförslag med rätt roll i Brynäs nästa säsong. Om ni tror att alla blint skulle stanna för att förslaget kom från Brynäs så är det dags att vakna.

*4. Här är ett långt utdrag från den podcastintervju (som ni hittar i botten av inlägget) som jag gjorde med Jesper tidigare denna säsong. Den handlar om när han återvände till Leksand med Brynäs i SHL-premiären 2013/14.
– Det var sjukt tufft. Otroligt mycket, mycket, mycket känslor som gick igenom hela kroppen. Fram till matchen hade jag en sjukt skön känsla, att det skulle bli kul, men jag var jäkligt osäker på hur jag skulle bli mottagen. Nu blev jag ju mottagen på det sättet att jag blev utbuad på alla sätt och vis. Redan på uppvärmningen och så vidare. Jag vet inte om det kanske var skönt, för då fick jag veta var de stod. Det gjorde att jag fick en jävla tändvätska på något vis och kände att jag faktiskt ville vinna den matchen. För annars vet jag inte vad jag hade gått in med för känslor egentligen, säger Ollas och fortsätter:
– Jag minns också att jag inte kunde spela hockey på i alla fall de två första perioderna. Jag var knäsvag. Om jag stod upp i båset kände jag hur jag skakade i benen. Det var ingen rolig match att spela när jag summerar den i efterhand. Jag spottade upp mig i tredje vet jag. Jag kommer ihåg att tränaren kom fram till mig efteråt och sa ”Hur var det? Hur kände du?” då sa jag som det var att jag tyckte det var skitjobbigt. Och då sa han det att ”ja jag såg det, jag visste inte att du skulle känna så”. Han bad nästan om ursäkt för att han inte hade tänkt mer på det.

Om det är någon som tvivlar på hans känslor för Leksand efter att ha läst det där, då tror jag att man kanske får omvärdera vad känslor faktiskt är.

Slutligen: Var och en har rätt att ha sina känslor kring huruvida de vill att Ollas ska spela för Leksands IF igen. Men att dra upp att han inte skulle vara tillräckligt bra eller att han har ”50 procent av det hjärta Martin Janolhs har för klubben” är båda två usla argument utan substans överhuvudtaget.

I min, och många andra leksingars, värld så är du så inihelvete välkommen tillbaka till Leksand, Jesper!

Här är intervjun på iTunes

Fortsätt läsa
Du kanske gillar...
2 Kommentarer
  • Katrina58

    För mig personligen skulle Jesper Ollas vara minst lika given som tex Matias Ritola.
    Men det finns en aspekt man inte får glömma bort – sportrådet Jaxberg och Perra är nog väldigt måna om att nytillgångarnas personligheter passar in i gruppen.
    Har Jesper Ollas rätt personlighet att passa in i Leksands nya SHL lag? Räcker det med att han är Leksing i själ och hjärta? Det vet jag ingenting om.
    Det är en faktor som i dom senaste årens lagbyggen kanske inte har understrukits lika mycket.
    Att det blir en stark och sammanhållande grupp är nog minst lika viktigt som att man ser till att det hela går vägen rent ekonomiskt.
    Att vi kom tillbaks så som vi gjorde var mycket lagets inställning, sammanhållning, att kämpa som fan för varandra och Perras utsökta arbete med laget som gjorde det.
    Jag antar starkt att Jaxberg inte vill gå ifrån den linien i den grupp som ska byggas nu, det är väl också en del av förutsättningen för att vi ska kunna hålla oss kvar.
    Så om Jesper Ollas uppfyller kriterierna, så ser jag fram emot en härlig säsong med honom i Leksand!

  • Peter Jacobsson

    Vad hamnar prislappen på? Det är väl den främsta frågan. Men sedan undrar jag om inte Johan Olofsson är ett bättre kap. Också han har uttalat sig positivt om fortsatt spel i LIF. Rättare, LIF är första hands valet om han får en förfrågan. Sedan finns Montpetit, kille med fart under skridskorna. Men som sagt, allt handlar om prislappen. Men ska tilläggas, hellre Ollas än, som någon fört fram, Johan Ryno.

Mer i Blogg

Senast

Till toppen